Vinterdäck 2014

6 november, 2013

Så börjar då årets tester av vinterdäck med dubb och utan dubb, s.k. friktionsdäck, publiceras i motortidningarna.

De tre kategorierna av vinterdäck är dessa:

  • Dubbade vinterdäck. Detta är vinterdäck med dubbar och en mjuk gummiblandning som är avsedda för Norden, med mycket kyla, snö, modd och is. Vägegenskaperna på is är mycket bra hos dessa däck. Det mjuka gummit leder till sämre egenskaper på våt väg, då dessa egenskaper påverkas av däckets prestanda på is och snö. Det omöjligt (hittills) att få ett däck som är bäst på allt, men däcken blir bättre och bättre.
  • Dubbfria vinterdäck för nordiskt klimat, s.k. friktionsdäck. Dessa vinterdäck är utan dubbar, men har en mjuk gummiblandning som är anpassad för vårt kallare klimat i Norden. Dessa däck presterar klart sämre på is än dubbdäcken, men annars är de ganska jämlika. Liksom på dubbdäcken, så leder det mjukare gummit till sämre våtegenskaper – en kompromiss man får göra för att få bättre snö- och moddegenskaper. Tester har visat, att friktionsdäcken har sämre vinteregenskaper än dubbdäcken, som nya, men att de bibehåller sina prestanda bättre än dubbdäcken, som snabbt försämras, i takt med att dubbarna slits ner.
  • Vinterdäck för centraleuropeiskt klimat, s.k. kontinentala friktionsdäck. Dessa friktionsdäck är anpassade för ett mildare klimat, med mindre kyla, snö, modd, och ingen is. Snö- och moddegenskaperna är generellt sämre än på de ”nordiska” vinterdäcken och egenskaperna på is är urusla, i klass med sommardäck. Detta beror på att däcket saknar dubbar, kombinerat med att gummiblandningen är betydligt hårdare än på de ”nordiska” vinterdäcken. Det gör att egenskaperna på torr väg blir riktigt bra, men på bekostnad av vinteregenskaperna. Dessa däck passar den som mest kör bil i centraleuropa, eller den nordbo som har en stark dödslängtan.

Jag själv har kört med vinterdäck av alla tre sorterna, och kan enkelt konstatera, att trots att jag bor i södra delen av landet, så var de kontinentala vinterdäcken, som jag trodde var för nordiskt bruk när jag köpte dem på nätet, fullständigt livsfarliga. Kontrollera noga före köp vad det är för typ av däck du köper! Detta var ändå premiumdäck som blev ”bäst i test” i Teknikens Världs test 2008, när jag köpte dem. Där blev det klart att de olika däcktestarna prioriterar och poängsätter egenskaper mycket olika, varför ett centraleuropeiskt däck kunde bli bäst i test hos Teknikens Värld, medan konkurrenterna på Vi Bilägare fick däck för nordiska förhållanden som bäst i test.

Efter att vintern 2010/2011 varit på väg rätt fram i en kurva, i 30 km/h, på en mycket bred lastbilsväg, och precis fått stopp på bilen vid dikeskanten, så fick jag nog och tog av de två år gamla ”bäst i test”-kontinentala vinterdäcken, och satte på Nokian Hakkapeliitta R, som var bäst i test bland friktionsdäck för nordiskt klimat då. Det var som natt och dag i väggrepp! Så snåla inte med pengarna om du vill köra säkert. Inget ESP-system i världen kan kompensera för usla vinterdäck.

Pålitliga testresultat visar att säsongens bästa vinterdäck är dessa:

Dubbdäck: Nokian Hakkapeliitta 8

Dubbfria däck för nordiskt klimat: Nokian Hakkapeliitta R2

Mitt råd, både utifrån mina egna erfarenheter, och tester, som jag har förtroende för, är att lita på våra finska grannar (Nokian) när det gäller vinterdäck. Då får du det bästa som finns på däckmarknaden. Nokian har vunnit många vinterdäckstester, år efter år.

Finska flaggan

1 kommentar | Däck, Säkerhet | Taggat: , , , , | Direktlänk
Publicerat av Erik

Så här fungerar bromsarna på din bil

8 oktober, 2013

Bromsoksbeskrivning

Ovan syns min bils två bakre bromsok – det vänstra ”inifrån”, som det ser ut från hjulnavets sida, och det högra utifrån, som det ser ut när det är monterat på hjulaxeln. Intill det högra oket syns delarna helt demonterade och på det vänstra oket sitter delarna delvis monterade för att visa hur allt rör sig i bromsen. Det som saknas är 1: gummipackningar till glidhylsorna, vilka är bussningar som jag tvingades ha sönder för att kunna blästra rent oken, och 2: gummidamasker till bromsokskolvarna, glidhylsorna och glidbultarna, vilka skall skydda dessa infettade rörliga delar från smuts och korrosion. Dessa går att köpa i tillbehörssatser. Naturligtvis måste jag byta ut även bromskolvarnas gummipackningar inuti bromscylindrarna, så att bromsvätska inte kan läcka ut. På det vänstra oket syns kolvens packning, som jag hängt löst på kolven för att visa hur den sitter runt kolven som rör sig in och ut när man bromsar. Packningen sitter egentligen i oket, i bromskolvscylinderns utkant och hindrar bromsvätskan från att läcka ut mellan kolv och cylindervägg.

Så här fungerar bromsarna:

  • Du trycker på bromspedalen
  • Mer bromsvätska trycks in i bromsoket
  • Vätskan trycker ut bromskolven (1) åt höger
  • Motkraften till kolven gör att det rörliga oket med samma kraft trycks åt motsatt håll (2) = vänster/mot kolven
  • Oket är rörligt eftersom det sitter upphängt på glidbultar och glidhylsor (se bilden ovan)
  • Bromskolven och okets ytterkant trycker på bromsklossarna, som sitter på var sin sida om bromsskivan
  • Bilen bromsas

På äldre bilar som t.ex. Volvo 240 var bromsoken fasta och hade istället en rörlig kolv på varje sida om bromsskivan. Det innebar färre rörliga delar, men å andra sidan kan man ganska lätt komma åt glidbultar och glidhylsor och göra rent och smörja dem, vilket man inte kan med bromskolvar, så med bra underhåll borde dagens bromsar fungera bättre. I teorin i alla fall…

2 kommentarer | Allmänt, Bromsar, Säkerhet | Taggat: , , , | Direktlänk
Publicerat av Erik

Se upp för ”service light” för ”äldre bilar”

12 juni, 2013

Service lightTeknikens Värld uppmärksammar den alltmer vanliga trenden bland verkstäder med ”billig och anpassad service för din gamla bil”. Peugeot kallar det för Service 5+, Bilia ”Service 6+”, vilket gäller Volvo, Ford och Hyundai. Med denna fuskservice får man ändå en originalstämpel i servicehäftet, och nästa ägare kan inte veta vad som bytts på den servicen, och måste byta allt själv, om han/hon vill vara på den säkra sidan och ha bilen i många år till. Det blir mycket dyrt – kanske uppåt 20 000:- på en märkesverkstad.

Bilia skriver om ”Ford originalservice light”, att ”Vi kan din Ford och vill ge både dig och din bil den bästa servicen.”

Peugeot skriver om Service 5+, att ”Det ligger i vårt intresse att följa din Peugeot och hålla den i gott skick hela vägen – även när den inte längre är helt ny. Därför har vi utvecklat ett skräddarsytt serviceprogram som vi kallar Service 5+.” och ”Större trygghet och kvalitet – Din Peugeot hanteras på ett professionellt sätt av Peugeot-mekaniker med hög kompetens och som använder specialverktyg och original reservdelar.”

– Och det känns ju tryggt, att den enkla operationen att byta olja och oljefilter utförs av speciellt utbildad personal, som kanske fått lära sig exakt hur man ska snurra på ett nytt oljefilter på min Peugeot, med specialverktyg utvecklade för just min Peugeot, och hur man häller i oljan i hålet i motorn. Men sen ingår inget mer byte av slitdelar i servicen. Istället ingår ”kontroll” av en mängd saker – saker som enligt bilens servicehäfte skall bytas vid vissa mil- eller tidsintervall. Men tydligen tycker man hos dessa och andra kedjor, att gamla bilar inte måste byta bromsvätska, kylarvätska, bakaxelolja, bränslefilter, tändstift m.m., utan det blir endast föremål för ev. rekommendationer efter utförda kontroller, som ingår i lightservicen. Och ändå får man en servicestämpel i servicehäftet!

En gammal bil, som gått kanske 15 000 mil och slitits har givetvis större behov av noggrann service, allt efter servicebokens angivna intervall – minst. En gammal bil är mer sliten och därmed mer beroende av att systemet fungerar, trots ålder och slitage. I mina ögon är en 6 år gammal bil nästan ny – en bil som kan förväntas vara i mycket bra skick och ha minst 10 år kvar att ge, med dålig skötsel. 20 år, med bra skötsel.

Det är illa att märkeskedjorna ”rabatterar ut sina servicestämplar” på detta sätt, bara för att inte förlora kunder till billigare verkstäder. Bättre hade varit att följa servicehäftet även fortsatt, men att ta ut lägre priser. Då skulle nog många kunder stanna kvar.

En bil med gammal bromsvätska, som sugit åt sig vatten, kommer att få problem med ihoprostade bromsok p.g.a. vägsaltskorrosion, varvid bromsarna slutar verka, eller ligger an och överhettas, varpå värmen på många hundra grader förs över till bromsvätskan (mättad med vatten), som börjar koka, varvid den expanderar och trycks ut ur systemet. Sen finns det INGEN bromsverkan kvar på bilen alls! Det är väldigt trafikfarligt.

Man skall inte kunna få en servicestämpel i sin servicebok om man inte följt tillverkarens servicekrav, eller struntat i att byta t.ex. bromsvätska, trots verkstadens ”rekommendation”. Det är livsfarlig service som i värsta fall kan kosta människor livet. Här är det alltså viktigt att du som bilägare ser skillnaden mellan biltillverkaren (t.ex. Volvo) och bilåterförsäljaren (t.ex. Bilia)! Bilias Service 6+ uppfyller inte Volvos föreskrivna servicerekommendationer! Detsamma gäller alla andra märkesåterförsäljares budgetservicear för gamla bilar.

Du som skall köpa/har köpt begagnad bil – se upp med detta. Kanske du kan ringa verkstaden och se om de bokfört vad som faktiskt gjorts på bilens senaste servicear. Annars får du chansa eller byta alla vätskor och filter. Glöm heller inte att smörja upp bromsokskolvarna och deras gummidamasker (med silikonspray), som lätt börjar kärva här i detta på vintern saltindränkta land. Här kan ni ladda ner mina bilskötselråd.

Lycka till med din bil.

/Erik

Leave a Comment » | Säkerhet, Underhåll | Taggat: , , , , , , | Direktlänk
Publicerat av Erik

Lagen om vinterdäck på lastbilar ett skämt

18 januari, 2013
seriekrock Tranarpsbron

Så hände det då – den stora halkolyckan. Tragiskt. Och onödigt. Både chaufförer och lagstiftare får ta på sig skulden. De flesta chaufförer kör ju så snabbt det går, och en del har kopplat ur hastighetsbegränsarna. Och avstånden är, som vi vet, horribelt små i 9 fall av 10. Den nya lagen om vinterdäck eller grovmönstrade (!) däck på drivhjulen hade knappt någon betydelse i olyckan. Givetvis borde kravet vara riktiga vinterdäck på alla hjul i fordonståget. Idag är nämligen de flesta lastbilsdäck redan M+S-klassade, trots att de inte är riktiga vinterdäck. Lagen är alltså ganska tandlös i dagens läge.

En stor bov i seriekrocken var säkert stressen i kombination med den extrema halkan. Stressen har i åkeribranschen lett till en kultur av alldeles för små avstånd. Som chaufför har jag faktiskt fått höra att ”Ju närmre du ligger, desto mindre blir smällen”!! Chaufförer är nästan alltid stressade. Om de kör lagligt så hinner de inte med sina rundor och scheman. Och då blir kunderna missnöjda och byter åkeri, eller så får åkeriet straffavgifter. Och chaufförerna får ovett. Och missar sin enda riktiga rast. Fast den missar de ändå ofta. Den obligatoriska 45-minutaren efter 4,5 timmars körning/jobb ägnas ofta åt lastning/lossning, så på papperet/förarkortet ser det bra ut (lastbilen har stått stilla), men i verkligheten är chauffören slutkörd. Jag har själv haft det så och vet att många har det så idag.

Men visst borde lastbilschaufförerna – och de flesta bilister – lära sig (igen) att hålla avstånd. Minst 3 sekunder, gärna 5. Polisen borde kolla detta mycket mer än idag och böterna borde vara riktigt saftiga. Det handlar ju om säkerhet, om människors liv! Här finns tiotals miljoner att tjäna för staten!

Och den nya vinterdäckslagen för lastbilar, den är ett skämt! Det enda som betyder något är pengar. Det räcker med vinterdäck ELLER grovt mönstrade däck på drivhjulen! Så oseriöst! Ska vi tillämpa samma krav för bilar då eller? Lagstiftarna har ”tänkt” att detta ska minska problemen med lastbilar som fastnar i backar. Ja, till viss del kanske, men grovt mönstrade däck hjälper marginellt om de inte har mjukt gummi som är anpassat för vinterväglag. Här har åkerilobbyn uppenbarligen legat på staten vid lagstiftandet. De borde istället uppmuntra säkerhetshöjande lagar och direktiv. Lagstiftarna vill alltså att lastbilarna ska ”komma fram” (=pengaargumentet, då stillestånd och trafikkaos undviks). Men liv då? Nej, det är inte viktigt, tydligen. Lastbilarna behöver inte kunna styra eller bromsa, nej då. Bara de kan gasa och komma fram! Det är så insiktslöst och sjukt att jag blir upprörd.

Kvaddad dragbil

I samband med olyckan på Tranarpsbron, där 38 av 71 fordon var lastbilar/tunga fordon, säger Trafikverkets trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall angående kravet på vinterdäck på lastbilarnas drivhjul:

”De gör nästan ingen skillnad alls. Även om alla lastbilar hade vinterdäck skulle det inte ge så mycket. Däcken är till för att de ska kunna ta sig fram och inte fastna.”

Det är helt riktigt, om han syftar på vinterdäcken på drivhjulen. I denna situation hade de få vinterklassade däcken inte mycket att bidra med. Men om det varit krav på vinterdäck på lastbilars (och släps) samtliga hjul, så är jag helt övertygad om att konsekvenserna av olyckan hade blivit märkbart mindre.  Åtminstone om det handlat om riktiga vinterdäck, vilket jag skriver mer om nedan. Tingvall levererar också stark kritik mot åkeribranschen, vilket är helt på sin plats.

Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd säger:

”Det är för tidigt att säga om några lagar behöver skärpas med anledning av olyckan på Tranarpsbron.”

Detta uttalande är nästan fantastiskt! Hur kan man komma till en sådan slutsats? Med den logiken skulle vi kunna ta bort vinterdäckskravet för alla fordon! Det är ju klart att vinterdäck ger mycket större  marginaler och säkerhet vid vinterväglag. Sen behövs långa avstånd och rätt fart också, men vinterdäck är en viktig faktor i sammanhanget, oavsett fordonets vikt.

Ett vanligt argument mot vinterdäck på lastbilar är, att fordonens höga vikt gör att trycket, och därmed greppet, mot vägen blir så bra ändå. Ja, det är rätt, men då har man inte tagit hänsyn till den stora massa som är i rörelse och skall stoppas av dessa sommardäck. Högre vikt = bättre grepp mot vägen, men också större rörelseenergi, varför förhållandet blir ungefär som för en vanlig bil. Självklart höjer vinterdäck väggreppet och säkerheten även för lastbilar, vilket Teknikens Världs testat (länk nedan). Detta är ren logik och ingen avancerad rymdteknologi.

Teknikens Värld skrev 2011 om behovet av vinterdäck för lastbilar, och konstaterade, att skillnaden mellan sommardäck och vinterdäck, avseende acceleration är 70%! Det är dubbelt så mycket som skillnaden mellan bästa och sämsta vinterdäck för personbilar, vilket visar på det skriande behovet av vinterdäck på alla hjul, så att man inte bara kan gasa, utan även styra och bromsa!

Dragbil vinter

Skulle du vilja köra denna semitrailer med sommardäck…

mörk vinterväg

…på denna 70-väg med lastbilsmöten?

Eftersom jag själv kört semitrailer på vintervägar (se bilderna ovan) så vet jag exakt vad jag pratar om. Vintern 2010/2011 kom jag med 20-25 tons trailerekipage (=medelmycket) i en T-korsning i Trollhättan. Det var vinter och halt. Jag körde långsamt (kanske 40) och bromsade i god tid. Mycket god tid. Däcken fick inget grepp och jag kanade rätt ut i korsningen! Mot rött, när korsande trafik hade grönt! Ren änglavakt att det inte kom en bil eller än värre – lastbil – från korsande håll! Hade jag haft riktiga vinterdäck hade jag sannolikt kunnat stanna i tid. Och styra bättre, för jag gled rakt fram, mot diket i korsningen. Liten pulshöjare, kan jag säga.

Åkeribranschen är klart pressad och med alldeles för små marginaler. Det är alldeles för billigt att frakta gods idag. Så jag förstår ekonomiargumentet från åkarnas sida. Men att byta alla däcken till vinterdäck, skulle vara en engångskostnad, då sommardäcken inte slits när man har vinterdäcken på, och vice versa. Kostnad för extra fälgar skulle tillkomma. Jobbet skulle bli att byta alla dessa hjul och förvara dem.

Nästa problem är märkningen av vinterdäcken – något som Teknikens Värld tagit upp. Vinterdäck = M+S-klassade däck. Som med bildäck. Problemet (förutom lagstiftningen) är, att de flesta däck som sitter på lastbilar idag redan är M+S-klassade, utan att för den skull vara riktiga vinterdäck! De är mer av typen ”året runt-däck” = för hårt gummi för kallt väglag.

Nej, vinterdäckslagen borde gälla alla hjulen på lastbilsekipagen, och alla lastbilar – vilket det skulle informeras om, och kontrolleras, vid gränserna – och kraven för M+S-märkning borde höjas så att de verkligen motsvarar vinterdäckskraven. Detta skulle föra oss närmare nollvisionens mål, samt medverka till färre olyckor.

Leave a Comment » | Allmänt, Däck, Säkerhet | Taggat: , , | Direktlänk
Publicerat av Erik

Säkra och miljövänliga bilar

12 oktober, 2012

Folksam forskar kring bilars säkerhet miljövänlighet, genom att analysera resultat från verkliga olyckor och krockprover i Euro-NCAP. Resultat från verkliga olyckor väger tyngre än resultat från krockprov, om de motsäger varandra. Folksam tittar på både den aktiva säkerheten (krockskydd, airbags, etc.) och den passiva säkerheten (antisladdsystem, bältesvarnare etc.) och korskör sedan resultatet mot bilarnas miljöprestanda vad gäller förbrukning och utsläpp. Bränsleförbrukningsgränserna är satta efter de krav som EU satt upp för år 2015, och trappas varje år upp mot 2015 års krav. På så sätt kan man ta fram en lista på de bilar som är både säkra och miljövänliga(re). 2010 var det ca. 12% av modellutbudet som platsade på listan.

Årets resultat hittar du här.

Notera att denna lista inte säger någonting om bilens sanna kvalitet eller ekonomi. Den fokuserar på säkerhet och miljöprestanda. Om man korskör Folksams lista mot kvalitets- och ekonomiaspekter så försvinner många bilmodeller från listan. Därför är det viktigt att ha kunskap om vilka av dessa bilar som är de mest fördelaktiga att äga över tid. Detta är något jag kan hjälpa er köpare med, eftersom jag har kunskap om dessa områden.

Leave a Comment » | Miljö, Säkerhet | Taggat: , , , , , | Direktlänk
Publicerat av Erik